S Å J Ä V L A T R Ö T T P Å S K I T S N A C K !

Måste få rensa mitt huvud alltså.. Jag har alltid varit en öppen person, gråtit när jag har behövt, när jag känner mig arg/besviken. Nu så stänger jag allt inom mig, och går och tänker på det dagligen istället. Till slut så blir jag helt fuckad och vet inte vad jag ska ta vägen. Jag vill bara låsa in mig i ett mörkt rum och stanna där i all evighet!

Jag trivs verkligen inte att bo här i Småland längre, det gör jag verkligen inte! För det första, så hatar jag vår lägenhet. Hela byggnaden är så ful, skäms verkligen att ta hit någon alltså. Trapphuset ser rent förjävligt. Hål i väggarna och städningen som görs är som ett djur som skötter det, svinigt alltså! Hyresvärden och vaktmästaren vill inte göra nått, har sagt till om allt möjligt skit till dom. Och dom säger att dom ska komma ut och titta på det, men det gör dom aldrig. Och tvättstugan ska vi ju inte snacka om heller. Hemskt att man ska behöva tvätta sina kläder där när det ser ut som det gör! 
 
För det andra, så har jag alltid trott att Skåne skulle vara helt skruvade och rubbade. Men nej, förlåt! Nässjö tar priset. Har inte träffat på så jävla mycket skitsnack i hela mitt liv (och då jag har hört massor) det räcker man går utanför dörren så är det något alltså. Om att den har gjort det mot den och hela rullen. Själv har jag några som är sånna här människor. Man behöver inte berätta något så "super hemligt" för det sprids om vad man gör, vad man har gjort, alltså allt för vilken person som helst. Det är skrämmande. Och det dära ska kallas för ens vän? Nej fy för säger jag bara.. 
 
Dom senaste månaderna, så har jag fått tillbaka mina gamla vänner som bor i Skåne, eller vi har funnit tillbaka. Och det känns så otroligt skönt. Men samtidigt, så blir jag väldigt ledsen. För jag är aldrig där nere, då jag har mitt liv här uppe. Jag har allt där nere, jag är uppväxt. Har gått i skolan lite över allt. Min familj, alltså allt. Och jag vill bara ta min sambo och barnen och flytta. För där kan jag garantera att där skulle vi trivas! Flera och ärliga vänner, en glad sambo får min Joakim också. Och när man mår bra så mår familjen bra? Inte sant. Men det är så långt, för Joakim måste söka jobb och hitta ett nytt bostad och dagisplats för vår stora son. Alltså, det tar ju minst ett halvår om inte mer. Men för mig, hade det inte rört mig i ryggen. Så länge jag får slippa här så är jag nöjd! 
 
Och för att folk ska fatta! 
Jag ångrar inte att jag flyttade hit, 
För här träffade jag min kärlek, och fick två vackra pojkar!
Resan mellan allt. Rykten, "såkallade vänner" och idioter, 
Det är det som gör så att jag vill bara ta mitt skit och dra här ifrån...
Tack o hej!